Det blir inte alltid som man tänkt sig

Här sitter jag och mumsar på kexchoklad. På väggen hänger Justin Bieber. I fönstret ligger min prinsesskrona. Skulle kunna tro att jag är 10 år gammal, men icke. Numera är jag 20 år, 2 månader och 2 dagar gammal och jag flyttade hemifrån för första gången för 4 månader sedan. Hade alltid tänkt mig att när jag flyttar hemifrån för allra första gången så skulle det bli långt hemifrån, till en storstad. Men jag hamnade 1,5 timme bort, i Sysslebäck. Den största värmländska hålan av alla.  

Ångest?  

Nej. Inte nu. Åker ju hem på söndag. Hah. 
Skämtåsido. Första dagarna var rätt jobbiga, kände ingen och det var -28 grader utomhus. Så här med facit i hand och kexchoklad i munnen så kan jag konstatera att jag har haft den bästa vintersäsongen i mitt liv. So far.  

Jag har träffat underbara människor, lärt mig carva (nåja), sålt liftkort för flera hundra tusen, och hjälpt ett hundratal barn att lära sig åka skidor (utan att vara skidlärare). Rätt nöjd med säsongen i Branäs och med mig själv.  

Minns i början av december när jag skulle åka upp hit för första gången att jag tänkte ”klarar jag det här, en vinter i Sysslebäck, då klarar jag allt”.  Allt blev så himla mycket bättre än jag någonsin hade föreställt mig. Nu är det bara två dagar kvar av säsongen för min del, men vem vet, vi kanske ses igen Branäs.

L.

                                            Underbara vänner.


RSS 2.0