bomsthecat

Åkte buss här om dagen och kom att tänka på något som hände när jag var på väg till Stockholm för ett antal veckor sedan. Jag satt på bussen helt oskyldigt hade fixat allt för en trevlig resa, jag hade mp3, en bra bok och lite skolarbete med mig. (Duktigt att plugga, jag vet!). Så får jag ha bussplatsen för mig själv, tänkte tyst för mig själv att det va helt underbart att inte behöva trängas med någon, men det fick jag betala för när bussen kom till Örebro.

Det stiger på massor med folk på bussen, fick inte behålla platsen för mig själv, det kommer en kille och sätter sig bredvid mig och trött som jag var vänder jag mig mot fönstret för att slumra lite. Men det var inte bara jag som var trött utan även personen brevid mig. Han börjar i stort sett hänga över mig vilket jag finner otroligt obekvämt, så jag vrider på mig för att han ska vakna och sätta sig upp. Men 5 minuter senare sitter jag i samma situation, samma sak upprepades ett antal gånger men till slut lyckades han väl hålla sig vaken. Men att komma fram till Stockholm då kändes som ren befrielse då jag inte gillar människor som kommer för nära när jag inte känner dem och den här personen kom ALLDELES för nära!

Miixi!